Friday, April 18, 2014

Uun shig
DOLOO TUGSGUL


Ter namaig haraad yu ch boloogui yum shg l tsarai gargahiig hicheej bgaa ni elt blaa.
Gitar uureed yag l ameirciin idewh muutai amidardag humuus shg hachin huwtsaslasan bhiin. Uul n gadaad turhunduu mash ih anhaardag hun bsiin.

Bid 2 udtal heregtei hereggui zuil Yrij joohon yum uulaa.  Shunu boltol uulaa.

Ter nadad hairtai bsn. Odoo ch heweeree, namaig sanahadaa uheh shahaj bsn.  Hamaagui humuustei uulzaj arai heregledeg bolson talaaraa nadad yrilaa.

Bi bas Tuund yamar ih sanasan odoo O toi hamt bgaa. Yaj uuriiguu zawgui blgaj chamaig martsan gdgee helee.  Uilaa.

Daraagiin udur n bas uulzlaa.  Bas daraagiin udur n bas daraagiin udur


14 honog tasraltgui uulzlaa.

14 deh honogt ter uur deer n ireech hamtdaa baby gj heleed namaig unslee.


Ter ued yagàd ch yum bi buzar huuhen bolood 2 zaluutai ywaldaj bgaa yum shg medremj torj shunujinguu tsaashdaa yawal zuw bolohiig bodson.


Tolgoi mini O toi hamt bsn deer geed ter chamd hairtai.  Chamaig yugaar ch dutaahgui gj helehed

Zurh mini D ruu yw. Amidral saikhan bolno. Terentei hamt Bai geed blaa.

Bi etsest n D tei uulzaj ene buhniig hellee.  Yahaa medehgui bgaa talaaraa


Harin ter nadad
# chamaig neg udaa aldsan dahij aldmaargui bgaa. Herew chi O d hairtai bsn bol nad deer irehgui bsn.

Chi yag uuruu yu husej bna. Tuuniigee l daga niigmiin uzuuleltuudiig Bitgii bod.  Chi mungunuus bolj tuunees salj chadahgui bna.  Odoogiinhoos 30 40 jiliin daraahiig bodood uzeech..

Amidral yamar saihan baih iig bodooch.  Otolchihood Ur huuhdee toiruulan AZ jargaltaibayan11 bna. Gj bodoj bna. #

Nudend n nulims tsiilegnej setgeleeree nadad uwdug sugdluu.


Bi etsest n O g songoson.  Uundee hezee ch haramsaj bgaagui. Bi terend ee hairtai odoo bid Ur huuhedtei bolj hamtdaa 10 jiliig unguruuleed bna.


Haayaa bi D g sanaj anhnii mini hair bsn shuu.  Gj bodoh durtai.

ANHNII HAIR BUTDEGGUI. ...

Thursday, April 17, 2014

ZURGAA



Ted uur uursdiinhuu yumiig yarj bi ali ali taliig gomdoohgui gsn dee ih l idewhtei yriag n demjij blaa. Ywsaar awtobusnii buudal deer irehed minii suuh awtobus irheer n suuh Getel dotor n eej blaa.  Yah uchraa olohgui eejdee ene baisniig meduulehgui gesendee daraagiinh d ni suuyaa geed helj zogstol eej namaig ali hediin harchihsan duudaad change gegch n orilj baina.  Bi ch èjeesee ichihdee guigeed m orood suuchihlaa.

Harin Ted ali namaig yaw yaw geed uldetsgeelee.

Awtobus hudulsnii daraa eej nadaas ali ni yum bee gj asuulaa.  Bi Bodoj baisnaa yagaad ch yum O g geed heleed ichtel eej ter hun chen ehner huuhedtein bish bzdee.  Chamaas hamaagui ah yum baishdee gjiine.  Bi ch ugui ee tiim bish gj yriagaa hurdhan duusgahaar uur zuiliin talaar yaria odson.


Gehdee bi dotroo neeree tiim bol yanaa gj aij baigaagaa gaihsiin.


Daraa ni yu bolsniig odoo sain sanadaggui ch yamartai ch bi 2uulantai ni dahiad uulzsan.

O goos tegeed yu bolson be gehed erchuudiin yria bolson geed neg ih yum yrisan gui ch nadtai uulzsaar l bsiin.


Harin D tei uulzaad yu yrisaniig asuuhad nadaas hol Bai nadtai gerleh sanaatai bgaag helsen bsn.


Harin ter ued D namaig mash ih sanasan uunees bolood mash shanallaa geed buhniig yrisan.  Ter ued l bi tuuniig yamar ih sanaj bsnaa heleh estoi bsiin.  Daanch tegeegui. Ternees hoish 2 jil 7 sar uulzaagui.


D helehdee O d zai tawij ugluu gsn utgatai yum yrisiin.  Heseg bi tuunii tuhai bodsoon.  Tegeed aajmaar martaj ehelsen.

10 sariin 25

Minii nz ohinii tursun udur. ..
Bi ter udur O toi hamt honohoor tohirlltsson.  Blaa. Bi O toi hamt hangalttai udaan bsn bolhoor odoo tsag n bolson gj bodood zowshoorson.

O ih turemgii hundii hun shg haragddag bolowch unen heregtee dotroo huuhed shg zoolon bsiin.
Terniig nadad mash ih hairtai gdgiig bi alham tutamdaa mederdeg blaa.  Tiimees ene shiidwertei ergelzeegui.

Ter ugluu biynii yum mini irchihlee.  Bi tursun udriin bayariig duusgaad O toi hamt zochid buudal ruu orloo.

Minii anhnii shunu.  Mash ih uwdsun ch nadad saihan sanagdsan.

Ter uyes bid jinhene hosuud bolloo.  Hoyor geriinhenteigee taniltsaj bidnii hamtiin amidrali ch todorhoi bolloo.
 Gehdee neg gert oroogui yum. Bi ih surguulia tugsuh deerees n ajil hiih geed mash ih tolowlogoo gargasan blaa.

Ter tooowlogoogoo biyluuleheer mash olon tom saadiig dawsan.  Ter hugatsaand nad ruu neree nuutsalsan dugaaraas bainga zalgaj hooloig mini sonsood l tasalchihdag blaa.

2011 onii 5 sar

Neg dugaaraas zalgahaar n awtal bayartai bi chamaig martana gj heleed tasallaa.  Ter bol D bsiin.

Ter Darui l zurh mash hurdan tsohilj martah shahsan hairiig mini dahin sanuullaa.

Bi todig hurtel tuunii dugaariig martaagui l blaa.  Tegeed zalgatal holbogdoh bolomjgui.
SMS bichlee.  Chamaig gdgiig medej bna. Geed ywuulsiin.  Tegtel shuud l zalgaj bna. Minii dugaariig martaaguid mash ih bayrlalaa.  Uulzah uu gj bna.

Hagas sain udriin 13 tsagt uulzahaar bolj bi uuriiguu beldej beldej l garlaa.

Uulzah gj yarsandaa tsagaasaa umnu ireed huleelee.  Bolzoonii tsagaas 1 tsag hotsorloo.  Bi hun huleeh unen goloosoo durgui murtluu tuuniig harahsan gehees tesej yadan huleene.

Haalga ongoij ter orj irlee. Tsarai aldaj turaad ungu muutai bolson blaa.  Gesen ch nadad ene n ogthon ch hamaagui.



GURAW

Suwdaag uud bolsnoos hoish bi hicheel dee muudaj tamhi iheer hereglej haayaa piwo uuchihdag bolloo.  Odoo bodohod yagàd tegeh bolsnoo er oilgodoggui.

Neg esondoo zamaa aldah tal ruugaa ywlaa.
2 kursiin uwul gehed neg zaluutai tanil ts laa.  Ner n T.. TAALAGDAJ nzallaa.  Harin ter nadaar toglood l haysan.  Harin bi uund n ogthon ch gomdoogui.  Barag toogoogui gehuudee.


Minii utsand amitanii hureelengiin eregchinguudees taniltsah uulzah bolzoh msg zogsoo zaigui irne.  Uundee ch dasal bolj toohoo boliloo.

Olon zaluutai zereg uulzaj hoorond n barigdsan ch toogoogui haydag bsn. Ter ued ooriiguu ch oilgoogui huuhed bsn.  Suwd Nas barsnaas bolson bh l gj odoo bodogdjiine.

Udalgui bi gadaad torhoo oorchilj usguutei gutal gangan tsunkh geed yag l huhen bolloo.  Hahah.


Tsagaan sariin umnuhun eej mini gadagshaa ywj nadad emegteileg huwtsas olniig awchirch ugsiim.  Ter uedee l nad shg huwtsas Tai ohin taraldaagui.  Neg esondoo gangan blaa.

Gehdee bi uund yamar ch utga ugsungui.  Yag l Mal shg bolson. Bagsh nar uridiin hicheel zutgeliig mini l bodoj gaigui dun tawidag bsn.


Odoo ergeed harahd ih teneg bjee.  Yundaa tegdiin bol.  16 nastai uswur nasnii l ontslog bsn bh.

Tsagaan sariin daraahnaas bi hotiin tuwd hamt amidardag egchteigee taarch tohirohoo boliloo.

Bainga muudaj bi ch Demii balai yum hj aldaa gargaad ....lĺllll


Ingeed ger luugee huugdluu.  Eejiinhee derged arai l oor bolj ehelsen.  Uridiin bi yamar bsn ter zug ruugee l duhuj ywlaa.


2 sariin eheer neg huiten udur hicheelee nileen oroi taraad awtobusand ywj bgaad unuuh nud humsug howguunteigee taarlaa.  Bi ch neg ih yum bodsongui.  Minii buuh buudald ireed bi buulaa.  Getel araas nuguu nud humsug huwguun maani bur zaluu boljee. Araas
- chamaig Gantuya gdg uu? Gj bnaa.
Bi hariud n ugui ee bish gesen unuuh chen aan uuchlaarai.  Hun anduurchij gjiinaa.  Bi mmm geed ywah getel 2uulaa taniltsah uu gdg yum bna. Bi ehneesee unenee helehgui yasiin.. Geed heleed awlaa.  Terniig D gdg. Neriig n towchilloo.  Bid hoyor eldew yum yrisaar.  Geriin gadaa ireed utsaa soliltsood sallaa.
Harin bi neg teneg yum olj medsiin.  Zun taaraldah ued ter nad ruu tolgoi dohiogui bsiim bna lee.  Gehdee bi ene talaar tuun heleegui.

Ternees hoish bid haayaa taarsaar msg bichej l blaa. 2 sariin 14th. Valentines day. Ter udur bi oroi erthen untahaar untasniihaa duug haagaad untah gj blaa.  Getel eej nadad.  Gadaa chamaig hun asuugaad bna geheer n gar tal D bna nadad neg har uutaar orooson yum uguud.  Bayariin mend bas nad ruu ih zalgasan. Buruu haalga nudsen zeregee helsiin.


Gertee orood belgee uztel yagaan ungiin garaar oeson deren deer minii neriig bichèd sweet gsn blaa. Ternees hoish bainga shahuu uulzah bolloo.  Ter esust itgedeg ene ter geed l ih zuiliig yrina.  Bi harin haayaa joohon uuchihaaraa tuuniig duudaj hurguuldeg blaa.  Er n setgel tatagdaagui geh uudee. Ingeed 3 sariin 25 bolj minii neg nz ohinii tursun udur bolloo.  Shuniin 10 tsag hotiin tuwiin neg disco baarand blaa.  Ter nadaas haana bgaag mini asuuhaar heltel neg nztaigaa hamt ireed namaig Bitgii uu ht yway gj gui laa.  Mash ih guisan ch bi barag hoogood ywuulchlaa.  Ter udur Suwdaagiin tsarai bodogdood ih u uugaad bur tasarchjhlaa.  Ugluu sersen A geed nz ohiniidoo honoson bhiin.  Serenguutee gertee harilaa.  Tegeed harih zamdaa uurtuu gutarlaa.  Yah gj tasartlaa uuw a a geed lol. .....
Anh udaa tasarsan mini ene....

Tegeed hamgiin turuund D ruu uuchlalt guisan msg ywuullaa.  Harin ter namaig uuchilsan bhaaa.
Ternees hoish heseg hugatsaanii daraa oroi 9 tsag ungurch bhad ter ireed nadad sain bolson.  Chi nadad sain bish bol 2 uulaa uulzahaa bolii gelee.  Yagaad ch yum ter ued bi tuuniig ywuulaach chadaagui.  Bi chamd sain gj heleed uuriiguu gantsaardahaas awarlaa.  Getel ter nadaas bi chamaig tewerch boloh uu gj asuusan. Bi mash ih gaihsan. Anh udaa iim bolow son zaluutai taarsan bolhoor ter bh.  Tuund tewruulehed ih saihan bsn.  Dulaahaan tom tseejindee namaig numruud l awsan. ....

Ter ees
HOYOR

Manaih hotiin zahad bdag blaa.  Surguuli ruugaa ywah gj 2 unaa damjina.  Holoos hicheeldee ywdag bolhoor ugluu ertlen bosood 7 tsag gehed l awtobus huleen buudal deer zogsono.
Neg udaa jiliig teewriin awtobus irsiim.  Dund taliin suudald suutal uuduus neg aytaihan huwguun harj suusan blaa.
Urtaas urt sormuustai, utgun Har humsugtei, dawhraatai tom nudtei.
Uwul baisniig heleh uu ih huiten bsn bolhoor ter uu ter huwguun orooltoo hamar amaa daran booson blaa.
Anh haraad l ter nadad mash ih taalagdsan.
Ter udruus hoish bid bainga taaraldah bolsiim.  Gehdee neg ch ug dugarsangui but en 2 jil ungurluu.  Ene hugatsaand bi tuuntei awtobusand taaraldah haayaa untaad.  Haaya a utsaar Yrij busadtai ineeldene.
Bi ter ued ene huwguund bi taalagddaggui bhaa gj bodoj ywsiin.
Ingeed bid zus tanih bolsnoos hoish 2 jiliin daraa bi ih surguulid orj hotiin tuwd egchteigee hamt bh bolloo.

Ih surguuliin anhnii udur bi hicheel dee suuhaar angidaa orood Mel gaihlaa.  Yag l amitanii hureelend bgaa yum shig sanagdaj oron nutgaas irsen huuhduudiig haraad Ineed hurch ..

10 sar gehed bi surguuliinhandaa dassan blaaa.  Hotiin ohin bolood ch ter uu.  Surguulidaa ih olnii tanil blaa.  Deed angiin ah nar uulzay gd tsetseg enter barij guinee bas...

Minii sain nz bagaas uerhsen Suwdaa (neriig n uurchluw) chineeleg ailiin gants ohin.  Etseg eh n neg ih anhaaral tawidaggui duraaraa nuhur.

Suwdaa muu zurshil ihtei.  Bur Har tamhi heregledeg nuhduudtei nzaldag. ...

Negdugeer kursees eejèsee hol ger ornii hariutslagatai ajlaas chuluulugduj tsag zaw ih tei bolloo. Ugaas tsuuhun hicheel ordog bolhoor hicheel hiihed haritsangui baga tsagiig zartsuulna.

Ene uyes Suwdaatai niilj tamhi tataj haayaa gants neg piwo uudag bolloo. Gehdee har tamhi herwglehees urgelj tatgalzana.  Eejeesee hol erh chuluu mederj bgaa tsarai ni ene blaa.

Ene metchilen ywsaar negdugeer kursee dajgui bur 4 golchtoi tugsluu.
Zun ni gerteee harij hotiin zahad chimeeguihen Amarlaa.

Negen borootoi udur bi duuteigee awtobusni buudal orohòr ywlaa . Yag ochtol nuguu mud humsug huu maani neg Shar gal usttei ih l dotno zogsoj bnaa.  Bid harts tulgarlaa. Ter tolgoi dohij bna. Bi ch dohiloo.  Tegeed bus ireed suugaad ywlaa. Ter Zun dahij uulzaagui yum.

Zun duusch 2r kursdee orloo.  Hicheel ywdgaaraa ywj bi ch Suwdaatai uulzdagaaraa uulzaad l blaa. Hotiin tuwd egch deeree irsen bolhoor bid bainga l hamt bh bolloo. Suwd jiremsen 7 sartai bolloo.
  Ter ugluu bid manaid honochood garch ywlaa.  Ter 10 jiliin henteigee uulznaa.  Geed bi harin hicheel dee. Ter udur 9 sariin 11 bsiin.

Udriin 12 tsag bolj bhad arwan jiliin angiin huu Zalgalaa.  Suwdaa uhaan aldaj unaad emneleg ywlaa gsn. Bi ch hicheelee taslaad l shuud Suwdaa ruu ywlaa. Huuchnaar eh nyalhasiin emnelegt ochloo.  Oruuldaggui.  Udurjin gadaa ni huleej zogsloo.  Oroi 4 tsagiin ued Suwdaagiin eej garch irlee.  Biye n taaruu uhaan oroogui gene.

Suwd 7 honog uhaangui baisnii daraa uhaan orloo.  Har tamhinii g aigaad huuhdee aldsiin.  7 honogiin seruun bh hugatsaand n bi urgelj hamt blaa.
9 sariin 25 ni I udur
Bi tuun deer irtel Suwd Nas barsan blaa. Bi tuuniig harsan.  Ter lĺllll aimar medremj. ...

Ajil ywdal bolj ungursun ch bi uilahgui bhaar 10 sar gar laa. 11 sariin ehen udur Suwdaagiin 49 deh udur....

Bi nomiin sand suuj nom hj btal nztai mini ijil nertei nomiin awtor olj haraad genet l hamag nulims garaad tuunii tsarai nudend haragdaad irlee. .... aimshigtai.



NEG

Unuudur 2014.04.17
Ene buhniig haanaas ehluulj bichihee sain medehgui baina. Unuudur THE NOTEBOOK geed Rachel McAdams iin togloson kinog uzlee. Suuliin hesegt Noah urid n minii tiinees sonsoj bsn ugnuudiig heldeg.  Ter ene ugiig nadad helsen. Bitgii ywaach.  Holiig haraach. Ene udruus hoishxi 30 40 jiliig tosoolooch ...
DURUW


Ter uyees bid urgelj hamt bdag bolloo.  Haashaa l ywna.  Urgelj hamtdaa.

Harin bi tuuniig saikhan zaluu bolhoor l hajuudaa bailgaj bgaagaa medej bsiin.

Terend sain bish bsn ch zugeer l uuriiguu terneer gantsaarduulahgui bailgah bolson...
Urgelj hamt......

Ter nadaas iluu zuil nehej zowoodoggui,
Zuwhun garaas mini l hotolno.  Bainga l genetiin beleg barij kinond ywdag blaa.

Ter nadad zugeer llll sonin bish bsn.



Ter ued manai angid uur surguulias neg zaluu shiljij irsiin.  Ih dajgui.  Minii sonirholiin zaluu gehuudee.  Bi uuruu ehelj Terend seeten hayj uurtuu tatlaa. Haaya msg bichdeg bolson.
Ene tuhai D -d helsengui.

Ter ch namaig shalgaj harddaggui. ..

Angiaraa amraltand ywlaa.  T tei uulaa.  Hamt shunujinguu Demii yum yarj Tewreldej unseltsej honoloo.  Shunu ogt untaagui.

Unendee Tuund tatagdaad bh shg blaa. Zugeer l tsagiig unguruuj bgaa gj uurtuu itguulsiin.

Amraltaas irj heseg hugatsaa ungurluu.  T tei bolson ywdliig barag martaj toohoo boliloo.

6 sard D iin tursun udur bolloo.  Ter udur bi D iin tursun udurt zoriulj bichsen udriin temdeglelee ugluu (ter nadad beleglesen dewter deer) .

Hamgiin muu zuil n bi ter udur yagaad ch yum mash ih ydarsan baisiin.  Udur uusan neg bakal beerendee tegsen bh.

D tei hamt bh zalhuutai sanagdaj hurdhan l harimaar sanagdaad blaa.

Tegeed dairy gaa Tuund unshij ugluu.  Getel bi T tei hamt bsn tuhaigaa bichchihsen blaa.

Yadargaanaas bolood shuud l unshchihlaa.  Getel ter shuud durguirhsengui.  Heseg bj bsnaa.  Ywtsgaay gelee.  Tegeed bi gertee hariad shuud l untaad ugluu.


Ugluu serehed D ees msg alga a.  Bi ch neg ih bodoogui harin ch bur toosongui.

Udur bolj bhad nadtai ungursun onii 10 sard taniltsah msg ywuulj taniltssan zaluugaas msg irlee. Ter zaluu manai surguulid mash ner hund tei. Aytaihan bas tomoohon uls toriin humuustei holbootoi.  Ambitstai zaluu blaa.  Terniig O gdg.

Anh O toi uulzdag uduruu bi D tei bolzootoi bsiin.  Tegeed uulzsaniihaa daraa O goor D ruu hurguulj bsan hund nuhur bi.

O giin gadaad turh nadad neg ih taalagdaagui ch terneer zugeer togloy gj bodood msg bichej ehellee.  Zunii amralt bolj O toi msg bichsen heweeree l blaa.  O ch nadad unaj tusaj bnaa.

Bi ch uidaj bhaar geed bichjil blaa.  7 sar garlaa bi piwo uumaar sanagdaad neg amraltiin udur O toi uulzahaar bolloo. Hotiin zahiin tend bdag tsetserleg ruu ywlaa.  Zamaaraa tamhi bas uuh yum awlaa.  Joohon yum yarj hamag yumaa uuj duusaad gertee harilaa.
O g haraad bsn harin ih aytaihan zaluu bolohiig n medlee.  Bas ih otgon har humsugiig n harahaar l tatagdaad blaa.  Bas ter biyee daasan baidag ambits n .....

O toi uulzsanaas hoish 3 honog ungurluu.  Nadad her ih tatagdaj bgaag n shalgaj bas joohon zowooy gj bodood msg bichilgui unguruuluu.  Yag 4 deh udur n nad ruu msg bichihed n hariu bichih gj btal...

TV geer D giin togloson clip ywj blaa.  Bi zerweshen haraad l tuunii gariig tanilaa.  Genet hoyor nudnees nulims garaad setgel uwduud tuuniig mash ih sanaj ehellee.